Napoleons krig kulminerade i striderna år 1814, där Napoleon och hans franska trupper besegrades. Den 30 och 31 mars 1814 stred Preussens, Rysslands, Österrikes och Württembergs förenade arméer mot Franska kejsardömets trupper i närheten av Paris. De franska trupperna leddes av kejsarens bror Joseph Bonaparte. Trots ett förtjänstfullt försvar av staden förlorade de franska trupperna striden och de allierades armé marscherade in i staden den 31 mars.
Kaffekoppen med det tillhörande fatet är tillverkade av Kungliga porslinsfabriken i Berlin och företräder formmässigt det tidiga 1800-talets empire, en stil som Napoleon hade gjort populär under sin tid som kejsare. Till exempel är fatets höga och sneda kant typisk för föremål från början av 1800-talet. Koppen är dekorerad med ett målat järnkors, Preussens högsta utmärkelsetecken, och på fatet har man målat segerns gudinna dragen av ett fyrspann, skulpturen på toppen av Brandenburger Tor i Berlin.
Kung Fredrik Vilhelm III av Preussen inrättade järnkorset den 17 mars 1813. Utmärkelsetecknet förlänades nästan enbart för militära förtjänster, varvid den som beställde kaffekoppen sannolikt var en preussisk officer som deltog i erövringen av Paris. Förebilden för järnkorset var den symbol som Tyska orden använde på 1200-talet.
Fredrik Vilhelm III:s far lät bygga Brandenburger Tor åren 1788–1791. Porten uppfördes på platsen för den gamla stadsporten, där Berlins huvudgata, esplanaden Unter den Linden, slutar och vägen till markgrevskapet Brandenburgs huvudstad Brandenburg an der Havel började. På porten står ett fyrspann i brons som skapades av skulptören Johann Gottfried Schadow. Fyrspannet på fatet är skickligt målat med glänsande och matt guld och återger Schadows skulptur in i minsta detalj. Bilden kantas av texten Paris am 31sten März 1814.
I skiftet mellan 1700- och 1800-talen användes i utsmyckningen av tyskt porslin ofta starka färger och rikliga gulddetaljer, precis som på denna kopp. Typisk för epoken är också den blå färgen som imiterar lapis lazuli, en idé som härstammar från Frankrike.
De franska revolutionerna under 1790-talet ledde till förändringar också i porslinsfabrikernas produktion i och med att mindre beställningar av det välbärgade borgerskapet blev vanligare och trängde undan de serviser med flera delar och många dekorationsföremål som adeln tidigare hade beställt. För privata beställare tillverkades också mer än tidigare enskilda samlar- eller minnesföremål. Sådana föremål som var avsedda som gåvor dekorerades ofta med aforismer eller stadsvyer som påminde om platser där unga borgarpojkar stannat under sina studieresor. Koppen intill har utan tvekan tillhört en soldat som deltog i slaget om Paris, men den har inte nödvändigtvis varit en del av en servis utan är sannolikt precis ett sådant enskilt minnesföremål som avses ovan.
Jouni Kuurne