Fölisön som folkpark
Fölisöns friluftsmuseum grundades 1909 på en ö i utkanten av dåvarande Helsingfors som sedan 1890-talet hade varit ett populärt utflyktsmål för helsingforsborna.
Fölisön fungerade ursprungligen som betesmark för Mejlans gård och övergick i Helsingfors stads ägo på 1880-talet. Staden hyrde ut ön vidare till Helsingfors utskänkningsaktiebolag, vars uppgift blev att anlägga en folkpark på ön. Folkparken var avsedd i synnerhet som ett rekreationsställe för stadens arbetarklass.
Ön blev ett populärt utflyktsmål och tjänsterna utvecklades genom att man bland annat byggde en restaurang, dansbanor, en idrotts- och festplan samt ett badhus.
Till en början trafikerades ön med ångbåt, för vilket ändamål det på öns södra sida byggdes en ångbåtsbrygga och Isännäntalo (förvaltarehuset), som fungerade som en väntsal för passagerare och bostad för Fölisöns förvaltare, det vill säga ordningsvakt. En broförbindelse till ön uppfördes 1882.
Idén om ett friluftsmuseum föds
Förebilden till Fölisöns friluftsmuseum fick man från Sverige, där stockholmaren Arthur Hazelius 1891 hade grundat Skansens friluftsmuseum. Friluftsmuseer grundades först i Nordeuropa, där det allmänna träbyggandet gjorde det enkelt att nedmontera och återuppföra byggnader. Inrättandet av friluftsmuseet i Helsingfors drevs av etnolog och professor Axel Olai Heikel, som också fungerade som museets första intendent.
Friluftsmuseets första byggnad var en fähuslänga från Malax och den köptes 1906, fastän museet vid den tidpunkten ännu inte hade någon utsedd plats. Det första förslaget till plats för friluftsmuseet var Hesperiaparken, som låg i utkanten av det dåvarande Helsingfors. Denna park befanns dock vara problematisk då den var för liten och på grund av det lövträddominerade trädbeståndet. Man ville hellre placera friluftsmuseets museibyggnader, som hade flyttats till Helsingfors från landsbygden, i en mer naturnära barrträdsdominerad miljö. En sådan plats hittades på Fölisön.
Friluftsmuseet hittar sin hemvist på Fölisön
Fölisöns friluftsmuseum öppnades 1909, då Niemelä torp, som hade flyttats till Fölisön från Konginkangas, öppnades för allmänheten. Fölisöns friluftsmuseum grundades före Finlands självständighet, under en tid då uppfattningen om finländskhet och historien för Finlands område ännu höll på att bildas.
Man kan faktiskt betrakta museets grundande som ett sätt att skapa Finlands historia, eftersom friluftsmuseets grundare hade som idé att bygga upp ett ”miniatyr-Finland” som skulle visa hur man tidigare levde i Finlands olika landsbygdsregioner. Tanken var att berätta i synnerhet för stadsborna om levnadsförhållandena på landsbygden och finländarnas traditionella levnadssätt.
Årtiondena med snabbast tillväxt för Fölisöns friluftsmuseum var de första på 1900-talet. Att den livligaste tillväxten inföll före det andra världskriget förklaras förutom av den nationalistiska entusiasmen under decennierna efter självständigheten också av samhällsförändringarna under 1920- och 1930-talen.
Första hälften av 1900-talet var en tid av modernisering och välstånd i Finland, då många byggnader på landsbygden började förnyas genom att man till exempel drog in el och vattenledningar, och ibland till och med rev de gamla byggnaderna helt för att ge plats åt nya. En del av dessa byggnader som hotades av rivning fann sin nya plats på Fölisöns friluftsmuseum.
Byggnader från olika delar av Finland
De flesta av byggnaderna på Fölisöns friluftsmuseum har valts ut för att flyttas till museet på den grunden att de på ett bra sätt representerar sin hembygds boendekultur och landsbygdens levnadssätt. Tillsammans med byggnaderna har även lokala föremål och föremål med ursprung i byggnaderna flyttats till Fölisön.
Under museets första decennier uppfördes förutom Niemelä torp även Karuna kyrka, de österbottniska husen Kurssi och Ivars, Kahiluoto gård från Egentliga Finland, Antti från Satakunta samt Pertinotja och Kaukola Niemelä, som flyttats från Karelen.
På 1960-talet växte museiområdet i och med flytten av Selkäma gård, som flyttats från Pieksämäki, och Halla gård från Hyrynsalmi. På 1980-talet öppnades Idensalmi gamla prästgård samt backstugan Leppäläs stuga. År 2002 flyttades två bodarna från en lanthandel i Savitaipale till museet.
Fölisöns friluftsmuseum är fortfarande ett växande museum under utveckling, vars nyaste byggnadskomplex presenterar den finländska stugkulturen. Fölisöns sommarstuga jämte gårdsplan öppnades för allmänheten sommaren 2026.