Ta en närmare titt på takmålningarna på Louhisaari.
Takmålningen i festsalen är en sällsynthet. Den skiljer sig från de övriga takmålningarna på Louhisaari och från samtida svenska takmålningar på grund av sitt mångsidiga motivval. Som förebilder för de landskap, allegoriska figurer och ornament i senrenässansstil som avbildats på taket har man använt holländska och tyska gravyrer från början av 1600-talet. En del av motiven i frisen som löper runt taket härrör från Louhisaaren byggherre Herman Flemings livsmiljö och platser kopplade till hans liv. Bilden till vänster om dörren som leder in i salen är målad efter en kopparstich och föreställer det andra sjöslaget vid Femern sommaren 1644, där Herman Flemings far Claes Fleming föll.
Takmålningarna i festsalen har bevarats bättre än andra takmålningar på Louhisaari, eftersom de aldrig har reparerats eller övermålats. Rummets plankgolv är från 1796. Rummet fungerade som matsal på 1830-talet och som bibliotek på 1880-talet. På grund av de storslagna proportionerna och utsmyckningarna har festsalen även kallats ”kyrksalen”.
Takmålningarna är signerade av Jochim Langh (d. 1705), som var hemma från Lübeck och som under 1650-talet kom till Sverige och bland annat arbetade i amiralitetets tjänst i Stockholm. Genom detta hade Langh troligen kommit till kännedom hos Herman Fleming, som var chef för amiralitetet. När Langh 1660 hamnade i svårigheter efter att ha tagit emot uppdrag utanför målarskans yrkeskår, sägs han ha ”försvunnit österut”, vilket troligen syftar just på hans ankomst till Finland. Förutom på Louhisaari arbetade Langh som dekorationsmålare i Sunds kyrka på Åland.
Festsalens möbler speglar främst stilen i slutet av 1600-talet med sina hamburgsk-inspirerade barockskåp och barockstolar med höga ryggstöd. En del av stolarna kommer från Louhisaari; den ståtliga fåtöljen har tidigare stått på Jarppila herrgård i Taivassalo. Det förgyllda barockbordet i trä tillverkades vid övergången mellan 1600- och 1700-talet i Burchardt Prechts verkstad i Stockholm, och den sydtyska förgyllda spegeln ovanför bordet är från samma tid. Kabinettskåpen, vars modell har sina rötter i spanska och portugisiska reseskrivskåp, var de mest lyxiga representativa möblerna under första hälften och mitten av 1600-talet. Porträtt av regenter i salen föreställer Karl XI:s maka Ulrika Eleonora den äldre, Karl XI och Ulrika Eleonora, deras barn Karl (Karl XII) och Hedvig Sofia, Fredrik I samt Ulrika Eleonora den yngre.
