Det råder osäkerhet om rummets ursprungliga användningsändamål, och även rummets ursprungliga planlösning är oklar. Utifrån Carl Erik Mannerheims bouppteckning antas det att rummet vid den tiden (1837) var uppdelat i två rum: ett rött gästrum och ett blått herrrum. På 1600-talet fanns det även en annan ingång från rummet till festsalen. På andra våningen finns en liknande rumsindelning på samma ställe.
Väggarna i Pirunkamari täcks av målade tapeter i rokokostil från 1700-talet. Äldre målningar har retuscherats med övermålningar. Bäst bevarad är den jaktmotivmålning som finns ovanför dörren till det stora herrrummet (12) och som föreställer hundar, vapen och viltfåglar. Den ståtliga rokokoramen på bakväggen inramar en barock parkutsikt som bygger på en för övrigt okänd grafisk trycksak från 1740-talet. Samma landskap med ram har använts på locket till Turus skomakarförbunds kista, som målades år 1748. Rummets tapeter uppvisar tydliga stilistiska skillnader, vilket tyder på att målningarna är från olika tidsperioder. Landskapet som föreställer Louhisaari i fältet mellan fönstren liknar alla kända vyer av Louhisaari från början av 1800-talet fram till Johan Knutson litografi i verket ”Finland framstaldt i teckningar”.
Rummets inredning är i rokokostil. Möblerna är typiska för epoken, men något enklare än motsvarande möbler i Stockholm. I det gröna tvättskåpet, som härstammar från Haapasaari-gården i Rauma och imiterar Jakkamaalaus-stilen, syns de kinesiska influenser som var populära inom rokokostilen under 1700-talet. Tvättkannan och tvättbaljan ovanpå skåpet är tillverkade av Rörstrand på 1740-talet. Den träperukställningen har hittats på vinden i Louhisaari, den så kallade blomsterperuken ovanpå den är ny. Den stora förgyllda spegeln kommer från Louhisaari, liksom skåpklockan och stolarna. Det ståtliga skrivskåpet, dekorerat med intarsia av ädelträ, kommer från Palttilan herrgård i Laitila.
Kakelugnen är sammansatt i slutet av 1800-talet av lösa kakelplattor som hittades på slottets vind. Av ugnens utseende ser man att den är sammansatt helt slumpmässigt, även om den består av äkta rokokokakel från mitten av 1700-talet. Kaklen visar bland annat lejonhuvuden med kinesiska influenser samt en bild av en moderiktigt klädd person som troligen bygger på en fransk förebild.
