Finlands nationalmuseums finsk-ugriska samlingar omfattar fler än 17 000 föremål. Av dessa samlades cirka 9 000 in från de finsk-ugriska folken under forskningsresor till Ryssland 1856–1917. Fokus låg på att studera näringar, kläder och seder.
Bakom forskningen låg nationalistiska strömningar samt behovet av att skapa en nationell identitet och historia för Finland. Även den språkliga frändskapen mellan de finsk-ugriska folken påskyndade insamlingen av föremål, då man förutom språken också studerade materiella samband och ursprunget till olika fenomen.
Den storskaliga kartläggningen och utökningen av de finsk-ugriska samlingarna övergavs under 1900-talets första hälft. Gränsen mellan Ryssland och Finland stängdes efter Finlands självständighet 1917. Även inriktningen inom den etnologiska forskningen förändrades. På 1930-talet kompletterades föremålssamlingarna genom föremålsutbyten mellan Ungerns och Estlands nationalmuseer.
Fältarbetsresorna till de besläktade folk som lever i Ryssland återupptogs på 1980-talet, men utifrån andra utgångspunkter än tidigare. Under resorna dokumenterades vardagslivet hos marier, udmurter och mordviner i mellersta Ryssland samt hos sibiriska folk, såsom chanter och manser, liksom förändringar som skett i närtid.
På senare tid har de finsk-ugriska samlingarna utökats med material som anknyter till Finlands statliga historia och verksamhet. Bland dessa återfinns föremål som belyser upplevelserna hos vitahavskarelarna eller ingermanländarna under 1900-talet.
Tillgängligheten till de finsk-ugriska samlingarna har prioriterats. En del av artefakterna presenteras i tjänsten Finna(ulkoinen linkki). Samlingarna har digitaliserats och kundservicen förbättrats. Målet är att kontinuerligt omvärdera verksamhetsmodellerna inom samlingsarbetet och att öka transparensen.
Mer information:
kokoelmatjatutkimus@kansallismuseo.fi