Finlands nationalmuseums samlingars historia sträcker sig tillbaka till slutet av 1700-talet. Samlingarna består av material från olika tidsperioder som ursprungligen förvärvats av olika institutioner och som år 1893 sammanfördes till Statens historiska museum. Från och med 1880-talet byggdes samlingarna upp med tanke på det planerade nationalmuseet. I enlighet med tidens syn på museet som ett allmänt museum förvärvades under 1800-talet även en stor mängd material från andra länder.
Sedan 1916, då Finlands nationalmuseum öppnades för allmänheten, har samlingarna utökats systematiskt. I dag omfattar de de numismatiska, historiska, etnologiska, etnografiska och finsk-ugriska samlingarna samt samlingen från självständighetstiden. Därtill ingår Finlands sjöhistoriska museums samlingar, musiksamlingen, fängelsesamlingen och samlingen av byggnadsfragment. Tillsammans utgör de Finlands mest omfattande kulturhistoriska samlingar med cirka 590 000 föremål.
Finlands nationalmuseum dokumenterar Finlands statliga historia samt historiska och kulturella brytningsskeden av nationell betydelse och material och företeelser med anknytning till dem. Museets uppgift är att dokumentera historien och verkligheten, minnena och föremålen hos dem som bor i Finland, oberoende av kön, religion, etnisk bakgrund eller sexuell läggning. Genom att dokumentera och synliggöra samhällets mångfald främjar museet diskussion, forskning och förståelse samt möjliggör en historieskrivning där många röster kommer till tals.
Finlands nationalmuseums verksamhet bygger på välförvaltade, högklassiga, utforskade, mångstämmiga och tillgängliga samlingar. De utgör vårt gemensamma minne och är en nationellt och internationellt unik del av kulturarvet. Arbetet med och dokumentationen av samlingarna bedrivs systematiskt och hållbart samt i växelverkan med olika gemenskaper. Målet är ett inkluderande museiarbete som möjliggör delaktighet och tar hänsyn till olika gemenskaper och kulturer.
Samlingarna utökas aktivt också genom dokumentation av samtida företeelser, så att betydelsefullt material från vår tid bevaras för kommande generationer. Samtidsdokumentationen omfattar statlig verksamhet samt växelverkan mellan staten och medborgarna, olika gemenskaper och civilsamhället. Även aktuella företeelser och samhälleliga brytningsskeden dokumenteras.
Museerna betjänar sina gemenskaper och kunder allt effektivare och mer innovativt och svarar på föränderliga behov. Samlingarna är ett levande kulturarv vars tillgänglighet för olika målgrupper måste säkerställas.
Samlingarna görs tillgängliga för allmänheten genom allt fler kanaler med hjälp av ny teknik, genom utveckling av nya arbetssätt samt genom att främja samlingarnas rörlighet och digitalisering. De digitala och fysiska tjänsterna samt kundupplevelsen utvecklas kontinuerligt.
Den största utmaningen och samtidigt det största ansvaret gentemot kommande generationer är att säkerställa att samlingarna är välförvaltade och vilar på en hållbar grund. Vid utökning, bevarande, vård och användning av samlingarna beaktas social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Samlingsarbetet är dessutom kulturellt och socialt hållbart: det ska vara så öppet, tillgängligt och jämlikt som möjligt.
Att hantera kolonialismens arv, avkolonisera museiarbetet och arbeta aktivt med repatriering har blivit allt mer aktuella frågor inom museernas samlingsarbete, såväl i Finland som internationellt. Finlands nationalmuseum främjar internationellt samarbete för att återföra kulturarv till ursprungssamhällen och ursprungsländer.