USA:s president Richard Nixon gav bort månstensprover som samlats in under Apollo 11-rymdfärden till ett stort antal stater. Finland fick också ta emot ett prov och en Finlandsflagga som varit på månen.
Månstenar till folket och Kekkonen
Apollo 11-astronauterna Neil Armstrong, Edwin Aldrin och Michael Collins tog med sig över 20 kg månstenar till jorden för att studeras. Stenproverna sattes inledningsvis i karantän, precis som astronauterna. När undersökningarna kommit i gång hackade man loss små prover av stenarna och skickade dem till 135 stater som en gest av god vilja och som ett publicitetstrick.
Månstenarna, som skickades i USA:s president Richard Nixons namn, anlände till Finland i februari 1970 med astronauterna från månfärden Apollo 12. President Urho Kekkonen tog i egenskap av statsöverhuvud emot den värdefulla gåvan. Astronauterna reste därefter till Rumänien för att överlämna motsvarande gåva.
Fyra månstenar av samma storlek som ett riskorn har inbäddats i plast och placerats på ett mörkt träställ med fot, och under dem finns en Finlandsflagga i tyg. På sockeln finns två plaketter med text som anger att det är en gåva från USA:s president till Finlands folk och att flaggan har varit på månens yta tillsammans med besättningen för den första bemannade månfärden.
Föremålet (H87100:591) är 28 cm högt och 24 cm brett vid basen. Bilder: Museiverket.
Månstenarna som intresseobjekt
Månstenarna från månfärden Apollo 11 har väckt stort intresse, och de olika turerna kring dem har följts noggrant. Deras sammansättning har undersökts åtminstone i Nederländerna, där månstensprover som kommer från Apollo 11 och som motsvarar den gåva som Finland fick, konstaterades vara äkta.
Av de 135 månstensprover som har överlämnats till olika stater har tiotals senare försvunnit, ofta till följd av samhällsomvälvningar. Stenarna på Irland förstördes i en brand 1977, medan de prover som överlämnats till Afghanistan stals från landets nationalmuseum 1996.
Stenarna som skickades till Finland har bevarats bland de statsgåvor som Urho Kekkonen fick, som en del av Finlands nationalmuseums samlingar.
Rymdkapplöpningen som arena för kalla kriget
Tidens supermakter Sovjetunionen och USA tävlade på 1950–1960-talet om att erövra rymden och utvecklade samtidigt vapenteknologin. Man levde i det kalla krigets tid, då öst- och västblocken tävlade med varandra och försökte påverka människor också genom att visa upp kulturella och vetenskapliga prestationer.
Stormakterna utnyttjade sina rymdprogram som ett inslag i den internationella kommunikationen och diplomatin, och prestationerna rönte stort intresse. Sovjetunionen gjorde snabbare framsteg och lyckades skicka Jurij Gagarin som första människa till rymden 1961. Gagarin kom till Finland för att bli beundrad och firad mindre än tre månader efter den historiska rymdfärden. Kosmonauten, som hade blivit en internationell hjälte, hade dessförinnan besökt Tjeckoslovakien, Rumänien och Bulgarien.
Kosmonaut Jurij Gagarin i Finland, juni 1961. Bild: Journalistiska bildarkivet JOKA, Museiverket.
Astronauten Edwin Aldrin på månens yta, 20 juli 1969. Photo: Neil Armstrong, NASA (ID: as11-40-5902)
Rymdkapplöpningen anses dock ha kulminerat i en vinst för USA. Landet lyckades som en del av Apollo-programmet ordna den första bemannade månfärden. Apollo 11 landade på månens yta den 20 juli 1969. Besöket på månen skapade en tro på mänsklighetens förmåga att uppnå vetenskapliga mål, även om de verkar omöjliga.
Maria Ollila
Mer information
Sammanställning av de Apollo 11-prover som donerats till olika stater:
Collect Space – Where today are the Apollo 11 Lunar sample displays?(ulkoinen linkki)
Forskningsartikel i Nature om Apollo 11-månstenar som förvaras i Nederländerna:
The Dutch Apollo 11 Goodwill display contains genuine Moon rocks(ulkoinen linkki)